Fröken Anna Maria den Taggiga

Okej, okej, Espinosa heter hon. Men jag åker ju som sagt till solkusten imorn, för att plugga spanska. Så därför passar jag på att skriva om en låt och en trevlig sångerska, som har ett spanskt efternamn. Men, i sann pluggisanda kände jag mig manad att leta upp betydelsen av kvinnans härliga efternamn. Taggig, det påstår i alla fall Lexin.

Nu till saken! Jag hörde If I had a little moonlight på radion i torsdags, nej onsdags, i allas vår P3. Den kunde inte spelats mer lägligt, eftersom jag stod och deppade över diskmaskinen och var allmänt nere. Jag älskar hennes röst, det är något strävt och rent med den på en och samma gång, och låten sen! Trummorna får mig att tänka på Those Dancing Days, hur fel det än må vara, så tänker jag på dem, och ler. Men framför allt dansar jag och glömmer för en stund att disken är tråkig och livet är lite jobbigt. Och så sjunger jag med If I had a little moonlight to shine down, and make everything alright.
När jag kommer hem hoppas jag att jag inte är allt för pank, så att jag kan kränga en biljett till hennes spelning på debaser. Men framför allt hoppas jag att jag kan jaga iväg någon som sällskap, annars blire inget kul. I värsta fall får jag nöja mig med skivan. Och så ska jag dansa, dansa, dansa!

Min bästis

En tjejkompis till mig frågade om jag visste någon bra låt som handlade om vänskap. Hm, jag tänkte..någon vet jag ju, förutom den där låten som handlar om att gå ut skolan och att man ska vara kompisar för alltid (jo tjena, tyvärr), inte den. Någon annan, jag bara visste att jag visste NÅGON. Och PLING! Självklart, Hello Saferides My Best Friend. Genialt.
Fast, sa jag till henne, det är till din kompis som fyller år i helgen va? Jo. Jamen, den handlar om hennes bästa kompis i alla fall, OCH att killar är så förbaskat jobbiga, så det vore nästan enklare om man var lesbisk och kär i sin bästaste bästaste kompis (förutsatt att hon var det med).

Vilket från min kompis sida, tyvärr, resulterade i en kraftig rynkning av både näsa och panna.
Det dög inte alls. Vilket är otroligt sorgligt med tanke på att det är en underbar låt.

And we talk about friends and we talk about records, talk about life and
we’ll talk about death, and we dance in the living room, dance on the
sidewalks, dance in the movies, dance at the festivals, dance, dance
No men ever really dance like this

Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was, and that you were, too
So I could fall in love with you

Jag är förvisso inte singel längre, och jag sörjer inte den tiden i mitt liv, som till för drygt fyra månader sedan var hela mitt liv, men jag blir fortfarande lika glad av att höra låten. Kanske inte av exakt samma anledning, men nära på, känslan av att veta att man har härliga kompisar försvinner ju inte hel plötsligt bara för att man går och blir lyckligt kär.

If you never say your name out loud to anyone, they can never ever call you by it

Men ni kan kalla mig Doris.

Egentligen är det förbannat korkat att starta en ny blogg när man ska åka bort i två veckor två dagar senare. Men nu sitter jag här och har börjat på något nytt igen. Jag tänker försöka hålla mig till att skriva om musik, och lämna ganska mycket av de smaskiga privatlivsdetaljerna i dagboken.

Om någon läser detta, så är du välkommen.

Rubriken kommer från Regina Spectors Better.