Gör dig förtjänt av mitt skratt

En sen eloge till Joackim Zwahlen som spelade förra fredagen på Klubb Sockerdricka.

Vi virrade omkring, förstod att vi skulle till andra sidan gatan, gick förbi stället, hörde musik, såg genom springorna att det satt en massa folk därinne och trillade in. Iklädda klubbmundering och på partyhumör. En upplyst yta på typ två kvadrat med tillhörande musiker och bakgrund. UNF. Ungdomens Nykterhetsförbund. Det fnissades en del, förläget, hittades stolar och sattes ned längst bak. En yngling i gubbkeps och lockigt hår smet upp på scenen. Sen var det kört. Människan sjunger ju som en gud, och i mitt dåvarande tillstånd kunde jag inte göra annat att känna mig som att han dödade mig långsamt.

Applådera, låna nästduk av en ängel till kompis. Stappla ut och gå på krogen, misslyckat. Det blev ingen dans. Men tack hörru.