Turister

Nöjesguiden talade igår glatt om för mig och Sara att endast turister spatserar Stockholms gator iklädda shorts. Och visst, Sara har hyreskontrakt i Eksjö och jag bor fortfarande inte inom Stockholms stads gränser, om än löjligt nära dem. Och vi var båda iklädda shorts. Följakteligen var vi turister går eftermiddag, kväll.

SF-bokhandeln hade ett för litet utbud av Pratchett på svenska, vilket fick oss att naivt hoppas på stadens största Akademibokhandel, men icke. Istället fick vi oss en fin stund bland klassikerna på engelska.

Sara rundar hyllan efter en obligatorisk, om än kort diskussion om Austen. Vad tycker du om Hemingway, han är väl inte särskilt bra? Snabbt konstateras det att denne är överskattad, isbergstekniken i all ära, men att skriva som honom är inget att sträva efter. Steinbeck ratas därefter. Sara behöver någon att diskutera Virginia Woolf med, och ojar sig över att hon inte läst mer av Dickens, och griper sedan tag i en abnormt fet pocket med för liten titel. War and Peace. Hon skrattar och säger, inte nu, men sen, senare ska jag orka med den. För just nu har jag inte råd! (Saras financiella problem grundar sig ingalunda på hennes smak för kläder eller kinkiga aptit, utan hennes hunger efter fler sidor att läsa. Bra sidor.)

Till min stora glädje vara vi på samma våglängd på väg dit, och hamnade således på Bengans. Till min förtjusning kom jag ihåg att jag velat köpa Jack Peñates första skiva, och till Saras förskräckelse hade jag fortfarande inte sett Amelie från Montmarte. Det hela resulterade i diverse inköp och hot om stryk.